Det var en gång för flera tusen år sedan i ett kungarike lika stort som hålet i din strumpa...
Ja, precis som i sagorna fanns där tiotusen knektar som försvarade en kung lika grön som den mögliga osten i din kyl, och precis som i sagorna hade denna kung tillsammans med sin fula fru lyckats med ett mirakel. Tillsammans hade de (efter några timmars slit två gånger i veckan mest för sakens skull) skapat en den vackraste prinsessa som världen hade sett. Hur det egentligen hade gått till kunde ingen svara på, men nu såhär i efterhand kan vi alla snabbt konstatera att den vackra prinsessan egentligen var adopterad från ett fjärran land (ungefär kring trakterna av galapagosöarna skulle jag tro).
Precis som alla andra stolta föräldrar för flera tusen år sedan uppfostrade de tillsammans den lilla flickan en timme om dagen, resten fick deras tjänare (läs slavar) ta hand om. Alla föräldrar förstod ju att man inte kan lägga allt för mycket tid på ett barn. Vid den ultimata åldern av tio vårar (för alla vet ju att flickebarn är som allra sötast vid den tiden i sitt liv) satte de henne, precis som alla andra föräldrar i ett torn någonstans i en underlig del av riket för att hon där skulle få växa och gro i de konstiga avgaserna och av detta bli ännu sötare (dvs bli snygg i stället för söt, efter tio år hade hon ju uppnått den perfekta åldern av 20 vårar och då vet ju alla att flickebarn är som allra snyggast)...
Men jag ska inte fortsätta denna tragiska lilla historia, för vi vet ju alla vart de kommer sluta. Tårar, svek och ännu en rutten mainstreamprinsessa..
Så åter till den kalla och kyliga verklighet vi faktiskt lever i. Sitt inte och dröm för inte ens en duktig filmregissör kan fånga dina drömmar i bild, å vem skulle annars kunna lyckas med en sådan sak?
Ja, precis som i sagorna fanns där tiotusen knektar som försvarade en kung lika grön som den mögliga osten i din kyl, och precis som i sagorna hade denna kung tillsammans med sin fula fru lyckats med ett mirakel. Tillsammans hade de (efter några timmars slit två gånger i veckan mest för sakens skull) skapat en den vackraste prinsessa som världen hade sett. Hur det egentligen hade gått till kunde ingen svara på, men nu såhär i efterhand kan vi alla snabbt konstatera att den vackra prinsessan egentligen var adopterad från ett fjärran land (ungefär kring trakterna av galapagosöarna skulle jag tro).
Precis som alla andra stolta föräldrar för flera tusen år sedan uppfostrade de tillsammans den lilla flickan en timme om dagen, resten fick deras tjänare (läs slavar) ta hand om. Alla föräldrar förstod ju att man inte kan lägga allt för mycket tid på ett barn. Vid den ultimata åldern av tio vårar (för alla vet ju att flickebarn är som allra sötast vid den tiden i sitt liv) satte de henne, precis som alla andra föräldrar i ett torn någonstans i en underlig del av riket för att hon där skulle få växa och gro i de konstiga avgaserna och av detta bli ännu sötare (dvs bli snygg i stället för söt, efter tio år hade hon ju uppnått den perfekta åldern av 20 vårar och då vet ju alla att flickebarn är som allra snyggast)...
Men jag ska inte fortsätta denna tragiska lilla historia, för vi vet ju alla vart de kommer sluta. Tårar, svek och ännu en rutten mainstreamprinsessa..
Så åter till den kalla och kyliga verklighet vi faktiskt lever i. Sitt inte och dröm för inte ens en duktig filmregissör kan fånga dina drömmar i bild, å vem skulle annars kunna lyckas med en sådan sak?
Jag lever i en svartvit verklighet där allting är fullt av färg
Är det konstigt att man blir förvirrad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar