Meningslösheten i att minnas, sakna och längta??

"Why be capable of feelings if we're not to have them? Why long for things if they're not meant to be ours?"
Tristan och Isolde (2006)

Livet är underligt ibland. Man kan snubbla, man kan stå stadigt. När jag hörde de här två meningarna idag blev jag helt ställd. Det var som om något skrivit av replikerna ur min hjärna. För varför ska vi ha känslor om vi inte får visa dom och varför längtar man efter saker om det inte meningen att man ska få dom? Men jag vet inte om svaret är självklart i alla fall. Kanske frågan helt enkelt är; Varför är människan så dum att hon inte visar sina känslor och varför längtar hon efter saker hon inte kan få? Själv tycker jag det är svårare att svara på den frågan. Men ja, kanske finns det ett vettigt svar någonstans. Vill man veta?

Så länge hjärtat mitt slår, så minns jag dig...
Kent - Kevlarsjäl