Svart Drottningsylt Utan Blåbär

Som ett tomrum, eller kanske mer som en orubblig bastant pelare. När världen rusar omkring står jag där i mitten och tittar på skådespelet. För när allt kommer omkring gillar jag att titta, lyssna och skapa en egen uppfattning. Att läsa ger mig fakta, men när jag upplever det kan jag förstå. Därför står jag där i mitten av allt. Jag fasineras, förundras och funderar över människornas roller. Jag tror att denna process kan vara viktig för att jag på något sätt ska få en chans att förstå livet. Men för att förstå livet måste jag förstå min roll i skådespelet. Ska jag stå där och inspektera hela livet? Eller ska jag hitta ett mål att röra mig mot, som alla andra runtomkring mig verkar ha gjort.
Det första jag behöver göra är dock att hitta vad/vem/hur/varför jag är. Det verkar som om andra vet det bättre än jag, men jag tror inte på vad alla säger. För i så fall skulle jag vara tankebefriad ful häst, i alla fall vissa dagar som det verkar. Och det är nog ändå inte riktigt en bra beskrivning av mig, men det är ju bara min subjektiva åsikt.

"To find yourself, think for yourself"

"What we are today comes from our thoughts of yesterday, and our present thoughts build our life of tomorrow. Our life is the creation of our mind."